GuideBild · Rättigheter

Upphovsrätt på AI-bilder: kontrollera rättigheterna innan du levererar

Kunden frågar om hon äger bilden. Det enkla svaret är ja, och det är ofta fel. En bild som ett AI-verktyg har gjort ur en textinstruktion har enligt PRV ingen upphovsman alls, och då finns det ingen upphovsrätt att lämna över. Den här guiden är en kontroll du gör per bild innan du levererar eller säljer den: sex steg, tre exempelfall med facit och en leveransrad som inte lovar mer än du har.

Publicerad · Senast granskad

Uppifrån sedd arbetsyta med ett inramat sepiafoto på kartongbitar, ett förstoringsglas över en checklista med två bockade rutor och en stämplad lapp, och ett magentafärgat kritstreck tvärs över skivan.
Kontrollen i sin minsta form: ett fotografi som någon annan kan ha rätt till, en lista där varje ruta ska ha ett svar och ett streck som markerar var leveransen stannar tills alla rutor är ifyllda.
Ingen juridisk rådgivning. Guiden återger vad Patent- och registreringsverket (PRV) skriver och vad lagtexten säger, läst den 26 september 2026, och gör det till en arbetsrutin. Den bedömer inga enskilda fall. Om upphovsrätt faktiskt har uppstått avgör enligt PRV en domstol. Står du inför ett konkret avtal, en tvist eller en bild du är osäker på är det en fråga för en jurist.

Provet: tre bilder, en leveransrad


Vad upphovsrätten skyddar – och varför AI-bilden ofta faller utanför

Upphovsrättslagen (1960:729) börjar med den som skapar: "Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket", och bland de uppräknade verkstyperna finns "fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst" (1 kap. 1 §). Rätten är enligt 2 § en "uteslutande rätt" att framställa exemplar och göra verket tillgängligt för allmänheten, "i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik", med de inskränkningar lagen anger. Lagen nämner inte AI.

Kravet för att något ska vara ett verk kallas verkshöjd. PRV beskriver det så här: "Ett verk måste vara självständigt, personligt utformat och originellt för att skyddas av upphovsrätt." Verket ska ha "sådan individuell särprägel att två personer, oberoende av varandra, rimligen inte skulle kunna prestera exakt samma resultat."

Om AI-bilder är PRV:s sida om upphovsrätt på AI-bilder tydlig: "För att man ska kunna få upphovsrätt krävs att den som skapat verket är människa, och har kunnat göra fria kreativa val. Därför har ingen upphovsrätt på en bild helt framställd med ett AI-verktyg där du bett datorn skapa en bild utifrån en textinstruktion." Samma sida svarar ja på frågan om vem som helst kan använda helt AI-genererade bilder utan att fråga dig. Det är den praktiska följden för din kund: bilden ger ingen ensamrätt, och använder en konkurrent samma bild finns det ingen upphovsrätt för kunden att hävda.

Fallgropen: "jag skrev en lång prompt"

PRV:s formulering gäller en bild "helt framställd" utifrån "en textinstruktion". Guiden drar ingen gräns för hur lång eller genomtänkt en prompt måste vara för att något ska ändras, och det gör inte PRV heller. Räkna därför inte prompten som din kreativa andel i steg 1. Det du kan visa upp är det du själv har gjort med bilden efteråt.


Kontrollen i sex steg

Gör stegen i ordning och skriv svaret på kontrollkortet längre ned. Varje steg har ett stoppvillkor. Ett stopp betyder inte att bilden är olaglig; det betyder att du inte levererar förrän frågan är utredd av någon som får ge råd om den.

1
Bestäm människans andel. Kom bilden direkt ur verktyget, eller har du själv gjort fria kreativa val i den efteråt – målat om, komponerat, klippt ihop med eget material? Skriv vilket. Är svaret "direkt ur verktyget, utifrån en textinstruktion" gäller PRV:s besked att ingen har upphovsrätt, och du går vidare med det som utgångsläge.
2
Läs verktygets villkor i dag. PRV skriver att användarrätten "kan dock vara skyddad genom användarvillkor som du godkänt", och på frågan om du kan använda bilden helt fritt svarar PRV "oklart" med kommentaren: "Du måste titta på vad som står i användarvillkoren som du undertecknat när du använder tjänsten." Öppna villkoren för den plan du faktiskt betalar för, och skriv ned datum, adress och vad de säger om kommersiell användning och om vem som har rätt till det du genererar. Guiden återger inga villkor, eftersom de skiljer sig mellan verktyg och planer och ändras. Stopp om villkoren inte medger den användning kunden ska göra.
3
Gå igenom indata. Lista allt du laddade upp: referensfoton, skisser, kundens material, bilder från nätet. För varje fotografi gäller frågan vem som tog det och om du har tillstånd att använda det så här (se nästa avsnitt). Kontrollera också att resultatet inte återger ett känt verk eller en känd figur. Stopp om du inte kan visa tillstånd för ett fotografi du har använt.
4
Leta efter personer och varumärken. Finns det en igenkännbar person, ett namn, en logotyp eller en produktdesign som tillhör någon annan i bilden? Det gäller även sådant som modellen har hittat på och som råkar likna något verkligt. Stopp om bilden ska användas i marknadsföring och visar en igenkännbar person utan samtycke.
5
Dokumentera egen bearbetning. Har du ändrat bilden i steg 1, spara arbetsfilen med lager, AI-bilden som den kom ur verktyget och en mening om vad du gjorde. Det skapar inte skydd i sig, men det är ditt underlag om någon frågar vilken del som är din.
6
Skriv leveransraden. Den ska säga att bilden är AI-genererad eller AI-assisterad, vilket verktyg och vilka villkor som gäller och att du inte påstår upphovsrätt till den AI-genererade delen. Mallen finns längre ned.

Referensfoton: fotografiet har ett eget skydd

Ett foto du hittar på nätet eller får av någon är sällan fritt bara för att det inte är konst. Upphovsrättslagen har en särskild regel för fotografiska bilder, 49 a §, som gäller oavsett verkshöjd: "Den som har framställt en fotografisk bild har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten. Rätten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utnyttjas. Rätten gäller dock inte om det huvudsakliga motivet för bilden utgörs av ett konstverk för vilket upphovsrätt inte längre gäller."

Rätten gäller enligt tredje stycket "till dess femtio år har förflutit efter det år då bilden framställdes". Ett foto taget 2000 omfattas alltså till utgången av 2050. Är fotot dessutom ett verk med verkshöjd kan upphovsrätten göras gällande också. Paragrafen har i riksdagens databas lydelsen enligt SFS 2026:1120.

Två ord i lagtexten är värda att stanna vid för en AI-kreatör: "ändrat skick" och "vilken teknik som utnyttjas". Lagtexten gör ingen skillnad på om ett foto har ritats av, filtrerats eller körts genom en modell. Guiden tar inte ställning till om en viss användning av ett referensfoto i ett visst verktyg är ett intrång; det är just den sortens fråga som avgörs i det enskilda fallet. Sajtens egen regel är enklare än lagen: använd bara fotografier du har tagit själv, som kunden har rätt till och uttryckligen lämnar till uppdraget, eller som du har skriftligt tillstånd för. Hur mycket av en referens som följer med in i resultatet beskriver artikeln om vad en referensbild styr.

PRV lägger ansvaret på dig, inte på verktyget. På frågan om det blir ditt fel om verktyget har använt någon annans material svarar PRV ja: "Du kan aldrig skylla på AI-verktyget utan är skyldig att själv veta att du inte begår upphovsrättsintrång när du använder som du fått från AI-verktyget." Och: "Du får inte sno andras verk (kopiera känd seriefigur och använda i en AI-genererad bild t ex)."


Personer och varumärken: andra regler än upphovsrätt

En bild kan vara fri från upphovsrätt och ändå inte gå att använda. Lagen (1978:800) om namn och bild i reklam säger i 1 §: "Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person." Lagen gäller marknadsföring och nämner inte genererade bilder. Om en AI-bild som liknar en verklig person räknas som den personens bild avgörs i det enskilda fallet, och guiden gör ingen sådan bedömning. I kontrollen är det därför ett stopp: igenkännbar person plus marknadsföring betyder samtycke eller jurist.

Varumärken och logotyper behandlar guiden bara som en flagga. Den återger inga regler om dem, men en logotyp eller förpackning som modellen har ritat in är något kunden inte har bett om och inte kan stå för. Ta bort den eller gör om bilden. Hur du letar efter uppdiktad text och varumärkeslika element i en färdig bild går kontrollrundan före leverans igenom.


När egen bearbetning kan ge skydd

PRV stänger inte dörren helt. På frågan om du har upphovsrätt på en bild från en AI-bildgenerator är svaret nej, men med tillägget: "Men om den är så förändrad att den övergår i att vara AI-assisterad, så kan upphovsrätt uppstå. Bedömningen görs av domstol." Och om du använder en AI-bild som grund för ett nytt verk: "Upphovsrätt uppstår genom att en fysisk person gjort tillräckligt många fria och kreativa val så att något unikt har uppstått, upphovsrättsligt sett. En domstol bedömer om upphovsrätt uppstått." PRV har kryssat både ja och nej på den frågan, och det är den ärliga beskrivningen: det beror på vad du har gjort.

Avvägningen för dig som kreatör är att "kan uppstå" inte är något du kan sälja som "finns". Även när du har bearbetat mycket gäller eventuellt skydd det du har tillfört, och frågan om det räcker har ingen annan än en domstol svar på. Leverera därför bearbetade bilder som AI-assisterade, beskriv vad du har gjort och låt bli att lova kunden ensamrätt.

Påstå aldrig upphovsrätt du saknar

PRV skriver på sin sida: "Du kan bli dömd för bedrägeri om du hävdar att du har upphovsrätt på en AI-genererad bild när du inte har det." På frågan om du kan bli stämd om du skriver att du har upphovsrätt på en 100 % AI-genererad bild svarar PRV ja: "Det räknas som bedrägeri." Det är PRV:s formulering och guiden lägger inget till. Det räcker som skäl att aldrig skriva © med ditt namn på en bild som kom direkt ur ett verktyg.


Kontrollkortet

Fyll i ett kort per bild och spara det tillsammans med leveransfilen. Märkning och metadata som eventuellt följer med filen är en egen fråga, som artikeln om Content Credentials reder ut.

Kontrollkort – en bild
BILD:            [filnamn]
VERKTYG / PLAN:  [namn, plan]
1 ANDEL:         direkt ur verktyget / egen bearbetning: [vad]
2 VILLKOR:       läst [datum], [adress]
                 kommersiell användning: [citat ur villkoren]
                 rätt till resultatet:   [citat ur villkoren]
                 medger kundens användning: ja / nej      → nej = STOPP
3 INDATA:        [lista]  foto från annan utan tillstånd: ja / nej
                                                          → ja = STOPP
                 återger känt verk eller figur: ja / nej  → ja = STOPP
4 PERSON:        igenkännbar person i marknadsföring: ja / nej
                                                          → ja = STOPP
  VARUMÄRKE:     logotyp, namn eller design som tillhör annan: ja / nej
                                                          → ja = gör om
5 ARBETSFIL:     sparad med lager: ja / nej / ej aktuellt
6 LEVERANSRAD:   skriven enligt mall: ja

Prov: tre exempelfall

Läs fallen och bestäm själv vad kontrollen ger innan du öppnar facit. Fallen är påhittade. Facit visar vad metoden och källorna leder till, inte hur en domstol skulle döma.

Fall A–C
A  En kafékedja vill ha en illustration av en kanelbulle till
   menyn. Du skriver en prompt, väljer den bästa av fyra bilder
   och levererar den som den är. Villkoren för din plan är
   lästa i dag och medger kommersiell användning.

B  En mäklare skickar ett foto av ett vardagsrum som hon hittat
   på en annan mäklares sajt och ber dig göra en AI-version i
   ljusare stil till sin egen annons.

C  En förlagsbild: du genererar en bakgrund, målar sedan en
   huvudperson för hand ovanpå, bygger om kompositionen och
   lägger till egen typografi. Kunden vill "äga bilden".
Visa facit

Leveransraden

Raden står i följebrevet, på fakturan eller i avtalet. Den är AI-kreatörs mall, inte juridiskt granskad text; syftet är att den inte ska lova mer än kontrollkortet visar.

Leveransrad – välj en variant
AI-GENERERAD:
[Filnamn] är genererad med [verktyg, plan] den [datum].
Användning sker enligt verktygets villkor, lästa [datum].
Ingen upphovsrätt till bilden påstås.

AI-ASSISTERAD:
[Filnamn] bygger på ett AI-genererat underlag från [verktyg,
plan] som jag har bearbetat: [vad du har gjort]. Ingen
upphovsrätt påstås till det AI-genererade underlaget.
Användning sker enligt verktygets villkor, lästa [datum].

Använder du samma verktyg ofta är det frestande att hoppa över steg 2. Gör det inte längre än till nästa gång villkoren ändras, och skriv alltid datumet för när du senast läste dem. Hela bildarbetet före det här steget, från beställning till färdig bild, går bildguiden igenom.


Definition av klart

Bilden är klar att levereras när kontrollkortet har ett svar på varje rad och inget stopp står kvar; när villkoren för den plan du använder är lästa och daterade; när varje fotografi bland indata är ditt eget, kundens eller har skriftligt tillstånd; när ingen igenkännbar person förekommer i marknadsföring utan samtycke; när en bearbetad bild har arbetsfilen sparad; och när leveransraden säger AI-genererad eller AI-assisterad och inte påstår upphovsrätt till något som kom ur verktyget.

Källor, lästa 26 september 2026 och på nytt 29 oktober 2026. PRV: Upphovsrätt på AI-bilder (uppdaterad 2024-11-22) – människa och fria kreativa val, användarvillkor, ansvar, bearbetning och påstådd upphovsrätt. PRV: Verkshöjd (uppdaterad 2024-08-06) – definitionen av verkshöjd. Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, ändrad t.o.m. SFS 2026:1120 – 1 kap. 1 och 2 §§ samt 49 a §. Lag (1978:800) om namn och bild i reklam – 1 §.