
Arbetsprovet
- Indata: en referensbild som du har rätt att ladda upp och tre motiv: vas, stol och byggnad.
- Utdata: tre valda bilder, den sparade referensfilen och ett ifyllt jämförelseprotokoll.
- Godkänt: ljus, färg och material kan beskrivas med samma ord på alla tre bilderna; kompositionen lämnar avsedd plats för motiv och eventuell text.
Vad stilreferensen styr
Midjourney beskriver Style Reference som ett sätt att bära över ett övergripande visuellt uttryck: exempelvis färg, medium, textur och ljus. Funktionen är inte en beställning på samma objekt eller person som i originalbilden. Därför behöver du skriva varje nytt motiv i text. Vill du förstå skillnaden mellan stil, bildprompt och motivreferens innan du börjar finns artikeln om vad en referensbild styr. Här använder du just stilreferensen för att göra en serie.
Dokumentationen anger vid kontrollen den 28 september 2026 att V8.2 är standardversion och att V8.1 och V8.2 stöder stilreferens och stilvikt. Kontrollera ändå vilken version som är vald i ditt konto före provet. En sparad referens kan tolkas annorlunda efter ett versionsbyte; skriv därför versionsnumret i protokollet. Samma referens är ett arbetsvillkor, inte ett löfte om identiska bilder.
Steg 1: välj en referens som får användas
Välj ett eget fotografi av en yta, ett eget montage eller en annan bild som du har rätt att ladda upp och använda i arbetet. Välj en bild där det går att peka ut ett avgränsat uttryck. I det här exemplet är det mjukt sidoljus, dämpade lila och beige toner och en matt pappersyta. Referensen behöver inte innehålla något av de tre slutmotiven. Tvärtom blir provet lättare att läsa om den inte visar en vas, stol eller byggnad.
Spara originalfilen lokalt med ett tydligt namn, till exempel referens-matt-papper.webp. Skriv ned varför du valde den: ”ljus från vänster, sval bakgrund, grov yta”. Det är ditt beslut före genereringen, så bedömningen kan pröva om just dessa egenskaper följde med. Om referensens motiv också dyker upp i resultatet skriver du upp det som en avvikelse, även om bilden i övrigt är tilltalande.
Steg 2: lås version, referens och vikt
I Midjourneys webbgränssnitt öppnar du bildpanelen vid Imagine-fältet, laddar upp bilden och placerar den i området Style Reference. Dokumentationen beskriver en låsikon som låter bilden ligga kvar för flera promptar. Kontrollera att miniatyren finns i rätt fält inför varje körning. I Discord är motsvarande form --sref följt av bildens URL. En vanlig bildprompt och en stilreferens är skilda ingångar, så kontrollera placeringen innan du jämför resultaten.
Håll modellen på V8.2 och stilvikten på --sw 100 genom hela provet. Midjourneys dokumentation anger ett intervall på 0–1000 och 100 som standardvärde. Poängen med 100 här är att hålla en variabel stilla, inte att utse den till bäst för alla uppdrag. Använder du webbreglaget skriver du ändå upp det visade värdet. Lägg inte till andra bildreferenser i de tre körningarna; då blir det svårt att veta vilken bildingång som bidrog med vad.
Steg 3: skriv tre motivbeställningar
Ge varje bild ett tydligt, skilt motiv och samma avsedda bildyta. Texten ska säga vad som ska synas och var det ska finnas plats, medan referensen får bära uttrycket. Midjourney råder användaren att hålla textprompten enkel och undvika stilord som krockar med referensen. Därför innehåller exempelraderna nedan samma ram och placering men inga ord som försöker beskriva referensens färg eller material en gång till.
1. A single ceramic vase on a plain tabletop, object in the left third, open space on the right --v 8.2 --sw 100 2. A single wooden chair in an empty room, object in the left third, open space on the right --v 8.2 --sw 100 3. A small museum building viewed from the street, building in the left third, open space on the right --v 8.2 --sw 100
Exemplet använder engelska motivrader för att göra det lätt att kopiera dem, men metoden bygger inte på ett visst språk. Lägg till samma uppladdade stilreferens till varje rad i webbgränssnittet, eller samma --sref-URL om du arbetar i Discord. Välj ett resultat per motiv och spara de tre filerna. Om en körning ger flera förslag, välj med samma regel varje gång: den bild som tydligast visar det beställda motivet och lämnar öppet utrymme till höger.
Steg 4: granska serien på ett ark
Lägg bilderna bredvid varandra i samma storlek. Skriv fyra korta rader per bild innan du justerar något. För ljus: varifrån kommer det och hur hårda är skuggorna? För färg: vilka två eller tre toner dominerar? För material: ser ytorna matta, blanka, korniga eller släta ut? För komposition: ligger motivet till vänster och finns användbar tom yta till höger? Den sista raden mäter textbeställningen snarare än stilreferensens utlovade funktion, men är avgörande om serien ska användas med rubriker.
REFERENSFIL: [filnamn] MODELL / STILVIKT: V8.2 / --sw 100 BILDER: vas [fil] · stol [fil] · byggnad [fil] LJUS: [riktning och skuggans hårdhet i alla tre] FÄRG: [två till tre dominerande toner per bild] MATERIAL: [matt/blankt, slätt/kornigt per bild] KOMPOSITION: [motivets läge och fri yta per bild] OÖNSKAT FRÅN REFERENSEN: [föremål, person eller form som följt med] BESLUT: [behåll serien / kör om en bild / byt referens]
Facit är inte att bilderna matchar pixel för pixel. En serie är användbar när samma ljuskaraktär, färgfamilj och ytkänsla går att känna igen i alla tre, samtidigt som vasen, stolen och byggnaden är olika motiv. Om två bilder har dämpat ljus och en har hårda blänk, kör om just den bilden med samma referens och prompt. Om alla tre skiljer sig i flera led kan referensen vara för blandad för uppgiften; välj då en tydligare referens och börja om med alla tre. Om kompositionen faller men uttrycket håller, ändra placeringen i motivtexten och behåll referensen.
Steg 5: spara det som gör serien möjlig att fortsätta
Lägg referensfilen, de tre valda bilderna, promptarna och protokollet i samma projektmapp. Skriv också datum, modellversion och stilvikt. När en fjärde bild behövs kan du använda samma utgångspunkt och granska den mot de tre första. Du får fortfarande bedöma varje ny bild; dokumentationen beskriver vilken sorts styrning stilreferensen ger, medan utfallet behöver granskas varje gång.
För större bildproduktion kan du ta nästa steg i bildguidens arbetsflöde: formulera vad bilden ska användas till och testa den i sitt faktiska format. Om det är referensens roll snarare än seriens uttryck som är oklart, gå tillbaka till jämförelsen mellan olika referensingångar. Den skiljer stilreferensen från de bildingångar som kan vara mer lämpliga när en viss person eller ett visst föremål ska återkomma.
Du har tre sparade bilder med olika motiv, en sparad referensbild du får använda och ett protokoll som anger version, vikt, promptar och bedömning av ljus, färg, material och komposition. Beslutet om att behålla eller göra om varje bild går att förstå utan att någon behöver gissa vilken inställning du använde.